onsdag 30 maj 2012

Mattiaz med Z.

Vi fann varandra direkt, trots olikheter som ändå blev likheter till slut ändå.
Han driver mig till vansinnets brant ibland, fast skulle någonting hända mig så skulle han stå upp för mig, trösta mig, och få mig på fötter igen. Ungefär som en liten minipumba från Lejonkungen.

Jag har bakat bullar till hans ära imorgon, de ska hans Mammi också få smaka på. Sedan ska jag mysa med blondinerna i min soffa och berätta för Mattias att han alltid får mig att dra på mungiporna, för skratten oss emellan är aldrig speciellt långt borta.

1 kommentar: