Torsk på torsk.

Läste att torsken håller på att ta slut. Lägger därför upp en bild så att befolkningen anno 2089 kan se hur vår mat såg ut 2010.

Fakta till er decennier framöver: Fisken ser annorlunda ut på bilden, den är nämligen PANERAD. Vi gjorde så förr i tiden. Den ser helt annorlunda ut i vilt tillstånd.

dagens skalade äpple.

Anna-Mia Bonde.

Alla tror vi att vi kan sjunga. Anna-Mia kan det på riktigt, på sanning.

Kolla va snygg hon är med. Det syns inte på bilden, men hon har en 17-årings kropp.
Studierna på balettakademin har gjort att hon kan skala ett äpple med musklerna nedanför naveln, jag har inte sett det IRL, men vet att det är så.

När ska vi leka? Snälla Mamma Mia, säg att det blir snart!

Jag ser på henne och noterar att den kvinnliga avundssjukan är som allra bäst just nu.

SKABB!

Foki är en bloggerska som jag kan kräkas svart galla på mellan varven. Jag hatar henne. Var jag mig än i världen vänder står hon där med uppspärrade ögon med cirkellinser i, så de ska se mindre asiatiska ut. Gud, käre gode gud, vad hon är misslyckad.

Hennes tag-a-long slash pojkvän är en sunkig norrlänning, cirkus tio år äldre. När man plöjer sig igenom hennes fula pedofilblogg ser man dessa tu äta ägg ur hello-kitty koppar. Det är så motbjudande att jag bara dör hundra gånger om. Trots ihärdig retuschering av hennes valpafett orkar jag inte med eländet.

Nu ska Foki flytta till Bangkok. Hon har lagt upp bilder på "drömlägenheten", så jag vet minsann. Vad hon däremot totalt glömt bort i hennes obegåvade huvud är vem som ska pröjsa för den. Om jag inte minns fel så går en lya av hennes drömkaliber på cirka 55-60 lax i månaden. Foki är student. Hennes kille likaså. You do the math.

Nä fyfaen. Usch försvinn!

Saften.

Igår skulle Sanna komma över på ett glas saft.

Istället blev det middag, två flaskor vin och utgång.

Jag kanske har en annorlunda uppfattning om hur man dricker saft.

Da hood.

I ett fönster sjunger någon opera.

Det luktar bröd från en fabrik.

På trottoaren har någon dumpat en toalett.

Krock på E6:an.

Jag bor i Olskroken och älskar det.

Rubrik: glad gubbe :)

Fick precis detta sms:

"Vi håller på att göra en liten grill i plåt. Och jag har svarvat en ljusstake. Puss från toad."

Min kille ska med andra ord jobba som svetsare när han blir stor.

USCH.

Jag har drabbats av fullständig skrivtorka.

Min annars höga ambitionsnivå ligger rejält under nollstrecket. Och jag vet varför det blir såhär.

Jag överanalyserar allt. Precis allt. I skrivandes stund tittas det på Anne på Grönkulla på 4an. Herregud, jag analyserar tom en fiktiv rödtott in i minsta atom. Vad är det fel fel på mig.

Rubrik; ledsen gubbe. :(

Jag hade en intressant diskussion med en kompis igår.

Är det någonting jag verkligen avskyr så är det hobbyanalyser av mig, speciellt av personer som inte känner mig så pass bra att legitimt få spotta ur sig dessa.
Jag vet att många ser mig som en tuff, kanske lite skrupelfri tjej, som armbågar sig fram genom livet, men det är mer undantag än regler.
Faktum är att jag kan vara otroligt känslig ibland, och bli rejält ledsen när man inte lyssnar på vad jag har att säga.

Jag försökte förklara för kompisen igår att han hade totalfel i sina påståenden, men han lyssnade inte på det örat. Jag försökte förklara att vissa saker är inte som de verkar, men då slutade han upp med att lyssna överhuvudtaget. Projekt nedlagt, ingen blev vare sig klokare eller gladare.

Idag är jag faktiskt lite ledsen i ögat, och saker känns inte bra. Synden har straffat oss båda dock, för idag hamnade vi på fel vagn, på två helt skilda håll. Hurra för bakfylla!

Musik makes the heart grow fonder.

Mycket kan man säga om mig, men ensidig är jag inte.

På Spotifyen just nu:

Heaven's hung in black- W.A.S.P

In a moment like this- Danmarks bidrag, eurovision song contest 2010

Bara du och jag- Lili och Susie

Mein hertz brent- Rammstein

Kall värld- Totalt jävla mörker

Honey to the bee- Billie Piper

Panzer division- Marduk

Cara Mia- Måns Zelmerlöv

Hoppar in i duschen och funderar på ifall någon form av psykiatrisk vård behövs.

Home alone.

Min andra hälft har lämnat mig för Värmland i helgen.

Fram med rödvinet för fan nu jävlar ska vi spela på alla hans gitarrer!

Hur spännande är Madde då?

Igår berömde jag två kvinnor i riktiga galaoutfits, glittriga och fina var de. Jag önskar att alla kunde glamoura till det mellan varven. Här i sverige ska ju alla se lika spännande ut som prinsessan Madeleine.

Dessa två damer var romer, för nu får man väl inte säga zigenare?

Hursomhelst, jag har alltid gillat deras kläder, och när jag påpekade detta, skrattade den ena så att två piercingar glittrade till på tungan.

Gala, fullständig gala.

När fantasin bara skenar iväg.

Jag har rätt intressanta grannar.

HON: En vandrande sida ur tidningen Vogue,

HAN: En skitig rocker. Fast egentligen luktar han gott, jag har minsann smygsniffat lite på honom i all hemlighet inne på ICA.

Någongång ska jag fråga ifall de har lust med att lägga ut sitt bröllopsalbum på Tradera, men då hade jag säkerligen fördärvat hela servern med min galna budgivning.
Jag tror även i min vildaste fantasi att de är sådär opolitisk korrekta i sin svenssonhet. Frukost (Iransk importerad sushi) äter de säkert på ett bord format som en chockrosa elgitarr, där de dricker designkaffe ur skamligt dyra Ittalaglas.

De smartpratar säkert viktiga saker som Vietnamesisk inrikespolitik och den globala uppvärmningen på professornivå.

Själv bor jag i en loppmarknad, jag hetsdricker sunkkaffe, och just nu handlar de stora diskussionerna om hur man ska bära sig åt i spelet GTA. Iklädd fula joggingbyxor surfar jag runt på Ikeas hemsida, och hur jag än bär mig åt så kommer mitt hår aldrig att bli sådär snyggrött.

Det är fan mitt polska arv som har ställt till det för mig. Ja så är det.

ÅH!

Titta vad jag har fått i present då!

Jag fyller inte år, utan fick den bara sådär!

Nu ska jag bli en mogul.

PimPim är ett medium.

Jag blir galen. Hunden är hemsökt.

Igår rusade han ner för trappan och satt sig maniskt stirrandes på en vägg. Vid den väggen står en gammal brudkista, alltså drar jag dessa lika maniska slutsatser:

1. Någon har blivit styckad i den.

2. Ett spökbarn har blivit instängd i den av sina The hills have eyes/Saw//Carrie föräldrar.

3. Kistan är en portal för andar, demoner, oknytt, och tomtar.

4. Det bor gamla pirater i den som nu går igen.

5. Kistan har använts vid bestialiska ritualer 1851 och nu står den hemma hos mig och bara är elak.

Seriöst nu hörrni, vad ska jag göra, och varför beter han sig såhär för?

Till dig, Karin!

För några dagar sedan hamnade jag i en ofrivillig diskussion där det avhandlades tabubelagt ämne;

SVÄRMOR/PARTNERS MAMMA.

Underligt nog var det mest negativiteter som spottades ur, och denna del som man måste dras med hos sin man/pojkvän målades plötsligt upp som Lucifer själv.

Detta fick mig att tänka på Kristoffers morsa, som är mysmammi personifierad.

Livet kanske inte har varit lätt för henne alla gånger, men hon har satt tre stycken otroligt fina ungar till världen, rest sig upp som en liten fenixfågel som alltid tänker på andra före sig själv.

Full kredit till Karin!

Nu känner jag inte henne otroligt jätteväl, men tillräckligt för att veta att hon är givmild nog för att ge mig en morgonrock första gången vi sågs.

Det sista Karlstadsminnet jag har av Kristoffers mamma är på en gräsmatta i juli månad, sittandes på en filt med bruna ben och hemgjort fikabröd som lätt hade räckt åt ett helt regemente. Solen lyste på henne, och det kommer den göra så länge hon lever. Hon bara är sån som person. Varm, generös, med ett värmlandshjärta där det ryms väldigt många.

JAG TYCKER SÅ JÄTTEMYCKET OM DIG KARIN!

Ni som tycker att svärmor är lika krånglig som rubiks kub, tänk om! Försök att mötas halvvägs istället och försök att se henne med andra ögon. Ni kanske blir förvånade.

Funkar inte det så finns det alltid råttgift.

IDAG.

Idag undrar jag ifall jag kanske ska bli mer vuxen i min framtoning. Sedan undrar jag faktiskt inte så mycket mer.

Come as you are.

Dagens tema:

Vädret och dess konsekvenser.

Löpsedlarna sa att ryssvintern skulle komma. Sedan skulle även väderkaoset göra detsamma. Snart kommer en lergubbe hem som svinat runt i gyttjan i ösregn på festival. Sedan skulle Åskan komma också. Allt och alla ska komma, och nu när mitt lammkött snart är hemma ska jag fanimej komma också.

DET FINNS BARA EN AV DIG, OCH DET ÄR DU!

ERNST KIRCHSTEIGER CITAT:


"Här sitter jag och känner in rummet."

" Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck."

"Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt."

"Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst."

" Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting."

"Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen."

"Det blir som ett vattenfall av ek."

"Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte."

"Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen."

"Se så vackert stenen tar emot oljan."

"Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut."

"När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där."

"Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus."

" Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra."

"Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand."

"Hjärta, hjärna, i nån skön förening där."

"Först kramar jag alla i familjen - sedan ställer jag mig vid spisen."

Viktor, Karin och resten av gänget.

Jag gillar kyrkogårdar. Trots att jag är så himla rädd för alla spöken som bor där. Någon sa till mig för länge sedan att det inte är de döda man ska vara rädd för, utan de levande. Kanske stämmer det.

För några dagar sedan spatserade jag runt på Östra Kyrkogården här i Olskroken. Inte visste jag att jag kändisar som Karin Boye och Viktor Rydberg är mina grannar.

Jag passerade även en jätteliten grav där en liten flicka låg och sov. Hon hann inte ens bli två år. Massa gosedjur och en prinsesskrona i plast låg på hennes grav istället för blommor. Jag gillar inte barn, men det kändes totalonödigt att hon skulle platsa där bland alla 90-plussare. Undrade vad meningen med det var, och blev lite ledsen i ögat.

Noterade även att man lägger stenar på judiska gravar. Fint tycker jag, och visst kommer man ihåg det från filmen Om Schindler lista.

Tycker som sagt att det är riktigt roligt att ha uberflatan Boye som granne, men den fräckaste som bor i Olskroken är ändå jag själv.

JAG del 2.

Jag gör av med med pengar på mat dagen efter än spriten dagen före.

Detta är mitt första förhållande då jag faktiskt känt en gnutta svartsjuka; min kille har två ex som är toksnygga. Den ena slukar eld, den andra strippar.

Smeknamn som följt mig är bla: Tatti, Tattan, Trattis, Trouble, Bambi, knyttet, Pepsi koala, Tats, Tutti, Hurricane, Kaksmet, och Gunnar.

Jag ber sällan om ursäkt, men när den händer är den ärligt menad, och välförtjänt.

Jag fick täta panikattacker efter att ha medverkat i en dokusåpa. Som tur är gick de över.

Min kompis Claes har räddat livet på mig. I owe him big time med andra ord, och där står jag verkligen i evig tacksamhetsskuld.

Några favoritfilmer: Happiness, Himmel över Berlin, Nyckeln till frihet, Die Welle, och Love Story.

Jag tycker inte om barn.

Föredrar hemmamys framför krogbus.

Jag tittar alltid på en tjejs bröst. ALLTID.

Min favoritseriefigur är Tank Girl.

Jag är fortfarande inte helt 100 på homoadoptioner.

Jag tjuvläser mina killars mail och sms. Om du är en av dem som läser detta har du inte blivit skonad.

Jag har aldrig varit på ett gym, vet inte ens hur det ser ut på ett sånt.

Jag skäller ofta på kassörskor.

Jag avskyr Norrköping och de som bor där är riktiga insnöade bönder som jag vill knuffa utför ett stup.

Jag älskar att bli viskad i örat.


....Once again to be continued.