eine kleine nachtmusik.

I denna soffa har jag och trevligt sällskap suttit. Vi drack appletinis som kostade alldeles för mycket.

Soffan befinner sig på fantastiska hotellbaren på Lydmars. Alla pretantiösa, bajsnödiga, wannabees vet var Lydmars ligger. Men vad de kanske inte vet är att Nazitysklands gamla ambassad låg inhyst där en gång i tiden.

Hade sådan fetlust att vråla Sieg Heil hela vägen uppför trappan till baren, men gjorde det inte.

Bonjour Paris. Vi ses faktiskt snart igen.

Denna gången ska jag vara lite wild and crazy och bo i Latin-kvarteren. Ännu mer wild and crazy blir jag inne på Sephoras flaggskepp där himlens magiska portar alltid öppnar sig för mig och min plånbok.

Underbart.

FML.

Av alla kukiga spårvagnar i denna stad måste jag välja en som prompt måste krocka och tömmas på folk. Precis som om mitt liv inte var fullt av gupp redan. I denna ljuva uppståndelse glömde jag såklart att lösa biljett, och såklart, såklart, FUCKING SÅKLART att elaka gamkontrollanten ska göra mitt liv ännu mer surare. Idiotjävel.

Alla som har, eller har haft samröre med Västtrafik ska brännas på bål som de fula jävla häxjävlar de är.

Annars då? Jotack bra. Har fått höra hela dagen av mindre begåvad människa att jag ska våldtas analt med. Som ett litet mantra. Underbart, fullständigt underbart.
Förutom det är min ekonomi galet körd i botten, Sturegallerian bara STAL alla mina pengar när jag gjorde Stockholm i helgen, så Paris i oktober kan jag vifta Au Revoir till.
 Lägg till lite mer drama på detta, lite mer mörker, lite mer av allt det onda, så välkomnar jag er alla till min värld som är lika rolig som Circus Scott just nu.


Heja heja mig.

Fairytale gone bad.

All good things must come to an end.

But. Never treat them mean to keep them keen.

En del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig, bara inte just nu.

We got such sights to show you.

Jag har en jättefobi.

Väldigt, väldigt, extremt väldigt mörkrädd.

Jag vet vad det beror på med, och har mina föräldrar att tacka.
Som liten fick jag titta obegränsat på skräckfilm. Mitt smått morbida intresse kickade igång i 7-års åldern. Jag var inte ens fyllda 10 när jag både plöjt mig igenom Omen I, II, och III, Exorcisten plus allt däremellan, --alltså allt ett barn absolut inte ska se om man vill gynna det mentala välbefinnandet.

Mitt intresse för lik, ond bråd död, spöken och zombiesar har troget följt med mig i vuxen ålder. Jag och hemska filmer har haft ett långt kärleksförhållande, och det kommer aldrig att ta slut. Det galnaste jag någonsin gjort i "filmväg" var när rullen "The others" skulle komma ut. Det enda problemet var att sega idiotsverige skulle bli så sena med att visa den. Så vad gjorde jag? Bokade en resa till London där den var uppe på biograferna. JAG BOKADE EN RESA TILL THE FUCKING UK.
Dagen efter åkte jag hem. God save the queen.

När jag är själv hemma så går all belysning på högvarv, och jag är elbolagens största VIP-kund. För inte alls så länge sedan tittade jag på en skräckrulle själv, mitt på dagen med strålande solsken utanför fönstret. Jag hade mardrömmar hela natten efter det.

Sluta titta på rysare? Aldrig i livet.

Redhed.

Fixade längre hår idag.

Expediten på NK INSISTERADE  på att jag var en strl 36 med.

En helt fantastisk dag.

girls and their toys.

Ny leksak! Sony Experia P.

Vad står p:et för?


leker vidare med min vuxenleksak.

Tjenare kungen.

Denna bilden är helt fantastisk.

Silvia ser oerhört bajsnödig ut, Kungen har förvandlats till en vrålapa, och framför våra monarker sitter det en stackars tant som bara vill att alla ska hålla käften. Priceless.

Sweet dreams.

Jag behöver sova. Herregud, jag behöver verkligen lite sömn.

Den senaste veckan har varit helt uppfuckad, jag har varit så trött att jag gått rätt ut i gatan och nästan blivit överkörd flera gånger. Jag måste, måste, måste sova. Verkligen måste.

Hemma.

Återställda ordningar en vecka framöver.

RÖTT.

Rött är flott!