tisdag 2 mars 2010

Flickan, pojken, Lucifer och musikern.

Jag har aldrig varit personlig i min blogg. Det låter jag alkoholen sköta åt mig när jag svamlar strunt på fyllan. Men nångång måste bli den första, och ikväll bär jag verkligen mitt hjärta synligt på skjortärmen. Bara till att bänka er, för nu är långläsning det nya svarta.

AKT 1:
Pojke möter flicka i bonnahåla Norrköping. Ljuv kärlek uppstår, flicka inser att hon älskar pojke väldigt mycket men staden London desto mer, eftersom hellhole hon är uppvuxen i sakta äter upp henne. Någonstans på vägen ångrar hon sig, men då bestäms det istället att dessa tu passar mer som vänner. Vänner blev de med, trots geografiska avstånd, vändor på rehab, lycka, sorg, glädje, och allt däremellan. Från flickas sida kändes vänskapen med pojke väldigt värdefull, vilket han får veta om och om igen. Pojke kontrar med att bräka att det aldrig kan komma något emellan dem, att flicka alltid kommer ha en speciell plats i hans hjärta.
Och speciell vänskap ska man alltid ta vara på, vilket flicka gör, helt villkorslöst.

AKT 2:
Trots ytterligare geografiska avstånd känns vänskapen mellan dessa huvudrollsinnehavare varm, osjälvisk och lite småcrazy mellan varven. Ingen av dem har speciellt många höns hemma, och de är så olika att de nästan blir lika. Men vad gör det, blir det inte lite roligare så? Ibland pratar de ofta, ibland mindre. Men det gör ingenting, för nu har det gått massa år, och två skilda liv formas på två skilda håll. Men trots detta finns skrattet kvar mellan dem när de ses, trots vatten mellan många broar, och andra komma-emellan-saker. Men de berättar alltid hur mycket de tycker om varandra, för varandra. Viktigt tycker flickan, och låter återigen sin vän veta det ofta.

AKT 3:

Livet går sin egna väg, och ibland är det svårt att förstå dess mening. Från ett vidrigt bananskal kommer pojkens stora kärlek flygandes in på i hundraåttio svartsjuka knyck. Vi kan kalla henne för Lucifer. För hon är vad hon heter.
Från dag 1 bestämmer sig Lucifer att hon INTE gillar flicka. Hon bestämmer även att kontakten mellan pojke och flicka måste brytas, och att de aldrig mer får ses igen. Klipp klapp klopp låter det, och där strimlades vänskapsbanden av. Tilläggas kan att kvinnorna i detta drama aldrig träffat varandra, men eftersom Lucifer tydligt klargör att en flicka hon aldrig ens vill lära känna eller träffa, inte är bra för pojke. Att de varit vänner i ungefär 15 år är inget hon bryr sig om.
Pojke då? Som ni förstår har han inte stake nog att ifrågasätta sin nya kärleks absurda regim. Han hamnar även en vända på sjukhus pga henne, mår psykiskt dåligt i perioder, och deras förhållande åker mer rundor än snoriga barn på Liseberg.
Avslutningen på akt 3 innebär att ett telefonsamtal blev ringt, där pojken med påpekad sorg i hjärtat förklarar vänskaplig skilsmässa. Flicka lägger sig ner i soffan som ett knytte och gråter i en vecka efteråt.

AKT 4:

Som i alla dramaturgier går det ju inte som planerat. Pojke och flicka fortsätter ÄNDÅ att hålla kontakten, om än mycket hemlig och begränsad. I samma veva kommer ett annat bananskal in i bilden, nämligen en musiker som sätter flickas hjärta i fullständig brand. Musikern och flicka bestämmer att de ville dela det vi kallar för liv tillsammans, och gör det än idag. Historien kunde slutat där, men istället påbörjas en period full av svek, dissningar och annat elakt från pojkes sida. Han känner sig felprioriterad, och varje gång de ska ses för att bygga upp vänskapen drar pojke sig ur och skyller på Lucifer som begränsar honom.
Flicka bestämmer sig för att hon inte vill ha pojken mer i sitt liv efter en 20-årig vänskap.

Men här blir det ytterligare en intressant vändning när Facebook kommer in i bilden och återigen sammanför flicka och pojke. Förhandlingar är på gång, och flicka återkommer strax!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar