Jag hade Bumbibjörnarna på förfest hemma häromdagen. Eller var det Göteborgs pokemon? Jag vet inte riktigt faktiskt vad det var Mattias släpat in till min enkla boning.
Den ena berättade kraftigt ingående om sina onanivanor, och att kossan Rosa på hennes gård minsann mjölkar 30 liter på en bra dag. Hennes väninna tog av sig alla kläderna, och smörjde in sig med min jordgubbelotion. I vardagsrummet. Lägg märke även till hur bra de kommer överrens i varandras sällskap, så pass bra att det måste smiskas stjärthalva.
Kvällen avrundades på gayklubb Gretas med alldeles för många cocktails.Hurra!
Kvällens bevingade ord fälldes av Mattias:
"Natasha (Jag heter Tatiana), kan du förklara att jag är full"
I England finns faktiskt en lag om att byggkillar inte får busvissla på tjejer, eller skrika opassande kommentarer efter dem när de jobbar på sina ställningar. Blir de haffade av farbror polisen görandes detta får de böta på plats. Har varit med om detta en triljard gånger när jag bodde där, men tyckte det bara var roligt att skrika tillbaka att de minsann kunde visa ku*arna om jag skulle visa pattarna. Det gjorde de inte, såklart. Fegisar.
Skor. Det enda som gör mig lycklig. Ett litet urplock av mina bebisar. resten av min samling är inknölad i olika garderober pga platsbrist. Lev skor, andas skor, älska skor.
Min andra hälft var och kollade in den nya bron idag. Han fick minsann en liten specialinbjudan att traska på den, första och sista gången faktiskt. Partihallsförbindelsen i Göteborg, för att vara exakt. Jag har brofobi och äter hellre utspätt fågelbajs än att trallar runt på så höga höjder.
Kollade på de makabra Hollywoodfruarna igår.
Isabel Adrian befann sig i väntrummet där hon skulle ta körkort. Hon kläckte denna ljuvligt politiskt inkorrekta kommentar som fick mig att jubla lite lätt: "Här kan man inte sitta, bara en massa gamlingar och mexare"
I don't give a damn 'bout my bad reputation
You're living in the past it's a new generation
A girl can do what she wants to do and that's
What I'm gonna do
An' I don't give a damn ' bout my bad reputation
Oh no not me
No no no no no
Not me me me me me
An' I don't give a damn 'bout my bad reputation
Never said I wanted to improve my station
An' I'm only doin' good
When I'm havin' fun
An' I don't have to please no one
An' I don't give a damn
'Bout my bad reputation
Igår var jag på kräftkalas hos trevligaste paret Stina och Johan som precis inhandlat en fetvilla ute i skogen. Egentligen borde jag lagt upp en bild på dem båda, men Stina ser så pilsk ut på detta fotot, att det får bli såhära istället.
Stina har också en märklig (o)vana att dra fram sin tatueringsmaskin när hon är på kanelen, och igår var inget undantag. En hoppande nål åkte fram, och ett stycke Niklas förärades med en skakig streckgubbe på vaden. Kompisen Oskar skulle skriva "Peter" på tårna, men det blev en mörk kludd istället. Fantastiskt roligt, men kanske inte lika roligt när hunden Elsa dundrade in genom dörren så att tatueringsbläcket hamnade på heltäckningsmattan.
Trevlig fest med trevliga människor, mindre trevligt med någon form av mensvärk som kickade in runt 02.00. Kräftor blev iallfall sörplade, vinglas tömda, och en och annan hemlis delades på en superb altan.
Har (åter)upptäckt Huey Lewis and the News. Speciellt hans tralliga låtar från 1985.
Nu lyssnar jag på dem konstant. När jag skäms för mycket och känner att min musiksmak gått överstyr säger jag såhär till min kille; " Nu lyssnar vi på Lady Gagas nya, vi måste ha lite samtida musik med".
Men kort därefteråt sjunger jag min alldeles egna version av "If this is it" helt asfult med alldeles för mycket känsla. Jag skyller på att det är fredag.