fredag 11 maj 2012

Idag.

Vaknade: För tidigt.
Pratade senast med: Min chef. Hon tycker jag är bra!
Glad över: Mitt liv, i största allmänhet.
Ledsen över: Den förbannade periodiska fastan.
Saknar: Kolhydrater. Gud som jag saknar er!
Tittade på: "The devil inside" Massa rolig exorcism och sånt.
Lyssnade på: Klipp från youtube, och radiokanaler. Pappas polska på telefon.
Vill: Äta på Tidbloms.
Ska: Ta av mig mina örhängen och tjuvprova en bikini.
Funderar på: Framtida resor, Titanic, Kent som kommer till Göteborg
Just nu: Så kom min sambo in genom dörren. Han ska få en puss.

Stackars Laura.

En av de vackraste trudelutterna som någonsin har gjorts är denna.

http://www.youtube.com/watch?v=65vBUwDn8lY

Makalös är den, och jag älskar pianoklinket.

tisdag 8 maj 2012

Den gaddadde och jag.

Har hängt med Stina. Hon berättar så himla roliga saker, att jag himlar med ögonen. Hela, hela tiden.
Stina är nybliven singel, och sådär härligt spontangalen man bara kan bli. Gaddar sig 24/7, medans jag har synlig hud nästan överallt. När jag blir stor, då ska jag bli som henne. Tills dess nöjer jag mig med att fortfarande få visa leg på systemet.

Kass.

Jag är verkligen förjävla kass på att uppdatera min egna blogg. Men det ska bli ändring på det.

fluffar upp en bild på mig och lammkött. Se så söt han är!

onsdag 14 mars 2012

Blondes have more fun.

Två dagar och sammanlagt 17 timmar tog det. Men blond, det blev jag minsann.

Bildbeis kommer upp snart.

Clarion


Baren på Clarion Post Hotel är den bästa. Verkligen den bästa tycker Tatti och Mattias.
Bortse från mina vampyrögon. De är gröna egentligen. Och jag glittrar inte som Edward.

10 minuter efter denna bilden togs, spillde Matias ut ett helt glas rödvin på sig själv och sitt raggs VITA soffa. Jag nästan kissade på mig av skratt.

tisdag 28 februari 2012

MIAMI; det styrde jag med del 5.




Under resans gång insåg jag att mitt resesällskap är smått underbart.

Det bästa var nog att vi höll sams. Fast det gör vi alltid, nästan alltid i Sverige med.
Kanske smög sig något litet tjafs på när vi missade en avfart på stora elaka motorvägen. Men det var allt.

Var jag mig i världen vänder så står han där vid min sida, finaste Kristoffer.
Och tur är väl det. För vi har bestämt oss för att stranden ni ser på bilden ska ses igen i höst.

Så det så.