måndag 9 augusti 2010

PimPim är ett medium.


Jag blir galen. Hunden är hemsökt.

Igår rusade han ner för trappan och satt sig maniskt stirrandes på en vägg. Vid den väggen står en gammal brudkista, alltså drar jag dessa lika maniska slutsatser:

1. Någon har blivit styckad i den.
2. Ett spökbarn har blivit instängd i den av sina The hills have eyes/Saw//Carrie föräldrar.
3. Kistan är en portal för andar, demoner, oknytt, och tomtar.
4. Det bor gamla pirater i den som nu går igen.
5. Kistan har använts vid bestialiska ritualer 1851 och nu står den hemma hos mig och bara är elak.

Seriöst nu hörrni, vad ska jag göra, och varför beter han sig såhär för?

Till dig, Karin!


För några dagar sedan hamnade jag i en ofrivillig diskussion där det avhandlades tabubelagt ämne;

SVÄRMOR/PARTNERS MAMMA.

Underligt nog var det mest negativiteter som spottades ur, och denna del som man måste dras med hos sin man/pojkvän målades plötsligt upp som Lucifer själv.
Detta fick mig att tänka på Kristoffers morsa, som är mysmammi personifierad.

Livet kanske inte har varit lätt för henne alla gånger, men hon har satt tre stycken otroligt fina ungar till världen, rest sig upp som en liten fenixfågel som alltid tänker på andra före sig själv.
Full kredit till Karin!
Nu känner jag inte henne otroligt jätteväl, men tillräckligt för att veta att hon är givmild nog för att ge mig en morgonrock första gången vi sågs.

Det sista Karlstadsminnet jag har av Kristoffers mamma är på en gräsmatta i juli månad, sittandes på en filt med bruna ben och hemgjort fikabröd som lätt hade räckt åt ett helt regemente. Solen lyste på henne, och det kommer den göra så länge hon lever. Hon bara är sån som person. Varm, generös, med ett värmlandshjärta där det ryms väldigt många.

JAG TYCKER SÅ JÄTTEMYCKET OM DIG KARIN!

Ni som tycker att svärmor är lika krånglig som rubiks kub, tänk om! Försök att mötas halvvägs istället och försök att se henne med andra ögon. Ni kanske blir förvånade.

Funkar inte det så finns det alltid råttgift.



söndag 8 augusti 2010

IDAG.

Idag undrar jag ifall jag kanske ska bli mer vuxen i min framtoning. Sedan undrar jag faktiskt inte så mycket mer.


Come as you are.


Dagens tema:

Vädret och dess konsekvenser.

Löpsedlarna sa att ryssvintern skulle komma. Sedan skulle även väderkaoset göra detsamma. Snart kommer en lergubbe hem som svinat runt i gyttjan i ösregn på festival. Sedan skulle Åskan komma också. Allt och alla ska komma, och nu när mitt lammkött snart är hemma ska jag fanimej komma också.




torsdag 5 augusti 2010

DET FINNS BARA EN AV DIG, OCH DET ÄR DU!


ERNST KIRCHSTEIGER CITAT:


"Här sitter jag och känner in rummet."

" Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck."

"Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt."

"Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst."

" Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting."

"Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen."

"Det blir som ett vattenfall av ek."

"Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte."

"Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen."

"Se så vackert stenen tar emot oljan."

"Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut."

"När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där."

"Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus."

" Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra."

"Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand."

"Hjärta, hjärna, i nån skön förening där."

"Först kramar jag alla i familjen - sedan ställer jag mig vid spisen."

Viktor, Karin och resten av gänget.

Jag gillar kyrkogårdar. Trots att jag är så himla rädd för alla spöken som bor där. Någon sa till mig för länge sedan att det inte är de döda man ska vara rädd för, utan de levande. Kanske stämmer det.

För några dagar sedan spatserade jag runt på Östra Kyrkogården här i Olskroken. Inte visste jag att jag kändisar som Karin Boye och Viktor Rydberg är mina grannar.
Jag passerade även en jätteliten grav där en liten flicka låg och sov. Hon hann inte ens bli två år. Massa gosedjur och en prinsesskrona i plast låg på hennes grav istället för blommor. Jag gillar inte barn, men det kändes totalonödigt att hon skulle platsa där bland alla 90-plussare. Undrade vad meningen med det var, och blev lite ledsen i ögat.
Noterade även att man lägger stenar på judiska gravar. Fint tycker jag, och visst kommer man ihåg det från filmen Om Schindler lista.

Tycker som sagt att det är riktigt roligt att ha uberflatan Boye som granne, men den fräckaste som bor i Olskroken är ändå jag själv.



onsdag 4 augusti 2010

JAG del 2.

Jag gör av med med pengar på mat dagen efter än spriten dagen före.

Detta är mitt första förhållande då jag faktiskt känt en gnutta svartsjuka; min kille har två ex som är toksnygga. Den ena slukar eld, den andra strippar.

Smeknamn som följt mig är bla: Tatti, Tattan, Trattis, Trouble, Bambi, knyttet, Pepsi koala, Tats, Tutti, Hurricane, Kaksmet, och Gunnar.

Jag ber sällan om ursäkt, men när den händer är den ärligt menad, och välförtjänt.

Jag fick täta panikattacker efter att ha medverkat i en dokusåpa. Som tur är gick de över.

Min kompis Claes har räddat livet på mig. I owe him big time med andra ord, och där står jag verkligen i evig tacksamhetsskuld.

Några favoritfilmer: Happiness, Himmel över Berlin, Nyckeln till frihet, Die Welle, och Love Story.

Jag tycker inte om barn.

Föredrar hemmamys framför krogbus.

Jag tittar alltid på en tjejs bröst. ALLTID.

Min favoritseriefigur är Tank Girl.

Jag är fortfarande inte helt 100 på homoadoptioner.

Jag tjuvläser mina killars mail och sms. Om du är en av dem som läser detta har du inte blivit skonad.

Jag har aldrig varit på ett gym, vet inte ens hur det ser ut på ett sånt.

Jag skäller ofta på kassörskor.

Jag avskyr Norrköping och de som bor där är riktiga insnöade bönder som jag vill knuffa utför ett stup.

Jag älskar att bli viskad i örat.


....Once again to be continued.