onsdag 31 augusti 2011

Like to get to know you well.


Jag vet ganska mycket om mig själv. Jag vet om mina bra sidor, och mina mindre smickrande sådana. Däremot finns det folk i min omgivning som inte vet ett endaste jävla skit om hur jag är funtad som människa, trots att de känt mig i väldigt många år, och att jag nästan alltid bär mitt hjärta ganska synligt på skjortärmen.

Jag är inte så tuff som ni tror alla gånger. Ibland kan jag sitta hemma och gråta mig helt fördärvad. När dessa stunder infinner sig tappar jag oftast helt bort tron på mig själv. Jag kan även vara jäkligt bräcklig. Skinnet på näsan ömsas bort snabbare än snabbast, och jag vill bara dra ett loppigt täcke över mig och aldrig mer möta en ljus morgondag med nya tag och möjligheter.

Det värsta som finns är att ta mig för givet med. Förstår inte varför det fortsätter att hända? Detta fenomen har krossat förhållanden, och nu senast en riktigt sjysst vänrelation, som aldrig mer kommer att lappas ihop igen. Som tur är har jag andra fina vänner, och en sambo som förhoppningsvis älskar mig precis som jag är.

Trots att jag ibland är fullständigt hopplös.

måndag 29 augusti 2011

Kulturell.
























Vin ur plastmugg. Kulturkalas 2011.






I am what i am.


Har lyssnat på olika versioner av låten "I am what i am " hela morgonen. Den bästa gör ändå Jonas Hedqvist, framförallt när han öppnade Pride 2011 med denna fullständigt underbara discodänga.

Jag saknar Jonas, vi kan aldrig ses som normala människor. Vi hookar upp i olika länder istället, sist var i Paris då vi avverkade varenda gayklubb i Les Marais distriktet. Jag tror jag rullade hem min fulla röv ca 07.00 på morgonen. Eller något sånt. Helt normalt när man umgås med en fd Mr Gay Sweden.

Men snart så ses vi igen, Jonas emigrerar nämligen till Miami under vinterhalvåret. Så lägligt att jag bokat en biljett dit den 2a februari då. Jag ska sjunga "I am what i am" på flyget hela vägen dit, ska ni veta.



Bild: Jag, Jonas och sångpippi Anna-mia när det begav sig. 2007 tror jag, eller nåt sånt.

söndag 28 augusti 2011

Vad hände då?

De senaste två veckorna har jag:

1.Velat flytta till ett hus. Min sambos bror ska bosätta sig i Karlskoga. Skjuter mig hellre i ansiktet än sätter min fot där, skiter i om en villa kostar mindre än en årslön. Gärna Örgryte i Göteborg, dock. När jag vinner på triss vill säga.

2.Ramlat ner kalasfull i trappan och landat på knäet. Haltar fram mest hela dagen. Min kollega på jobbet frågade om "jag bajat ner mig". Så illa är det. Gillar inte att bo i etagelägenhet längre om det ska fortsätta på detta viset.

3.Älskat.

4. Skrattat åt alla konstiga namnkonstellationer min sjuka fantasi kommer på. Min sambo skrattar med mig, mestadels. Tror jag iallafall.

5. Bokat en resa till Miami, South beach för att vara exakt. Gud så gött det kommer bli.

6. Varit arg på mig själv att jag inte kan plocka svamp. Jag haltar ju.

7. Kollat in lite kulturkalas med Fina sångpippin Anna-Mia Bonde.



Det var nog allt, som känns viktigt nog att skriva ner.

torsdag 18 augusti 2011

Hur vill du ha dina ägg på morgonen?


Min väninna är helt förskräckt över att jag gillar inlagda ägg. Äter inte alla det? Finns det någon därute som gillart?

Jag är oerhört förtjust i lte halvt slemmiga svampar i ättika med. Men det är en polsk grej, så det räknas inte.

Burning rubber.


Jag har precis införskaffat världens finaste gummistövlar. De är hela vägen från New York med.

Jag kommer lätt att vara den snyggaste i hela svampskogen, riskorna och sopparna ska riktigt brinna av avundssjuka.

onsdag 17 augusti 2011

Nästan dreadlocks.

Jag tvingade min väninna att pilla loss mina extensions idag. Hon höll på att kräkas, fast hon fullföljde tappert sitt uppdrag, kan tilläggas.

Jag har haft inflätat hår, och det hade verkligen sett sina bästa dagar. Det var fortfarande gammal sand i dem, rester av hårinpackning, dust it, spray , man kan nästan säga att det fanns en alldeles egen bakterieflora i dem.

Nothing lasts forever in a cold september rain.